Rotfyllning

I varje frisk tand finns en eller flera rotkanaler med tandpulpa. Tandpulpan består av blodkärl och nervvävnad. Stora kariesangrepp (”hål i tanden”) eller fysisk trauma kan leda till att pulpan skadas. Rotbehandling innebär att den skadade vävnaden tas bort och rotkanalerna fylls igen.

 

Varför rotfyllning?

När pulpan skadas uppstår en inflammation som en naturlig reaktion. Blir inflammationen bestående, t.ex. vid obehandlad karies eller långvarig tandpressning, ibland efter att ha upplevt en kort period av intensiv smärta, går pulpavävnaden i nekros (dör ut). Kroppens eget försvar kommer då inte längre åt tanden men den nekrotiserade vävnaden, med dess rika innehåll av substrat, fortsätter att fungera som näringskälla för bakterier. Kroppens eget försvar betraktar nekrotiserad vävnad som skadligt och försöker stöta bort det.

Via rotkanalen sprids bakterierna ner mot rotspetsen, där de åter möts av kroppens eget försvar i käkbenet. Ofta uppstår så småningom en kronisk, diffus smärta. Graden av intensitet och periodicitet kan variera.

Hos en frisk individ brukar kroppens försvar kunna hejda spridningen av infektion i käkbenet eller i bästa fall hålla bakterierna i schack. Men så länge bakterierna fortfarande har tillgång till tandens näringrika innehåll kan kroppens försvar aldrig vinna, eftersom de liksom antibiotika och andra läkemedel är begränsade till blodbanan, och en tand utan levande pulpa har inte längre någon fungerande blodbana, likt ett transportberoende samhälle där alla vägar är trasiga.

Målet med en rotbehandling är att göra kanalerna i tanden rena och fylla igen dem, s.k. rotfyllning, så att tanden ska fungera som vanligt igen efteråt.

 

Behandlingsgång

Vid akuta besvär elimineras dessa i första hand efter att orsaken till besvären fastställts. Vi vill att tanden ska vara symtomfri när vi väl sätter igång med själva rotbehandlingen, för patientkomfortens skull, eftersom ett kraftigt infekterat område är mindre mottaglig för bedövningsmedel.

Vid en planerad rotbehandling avlägsnas först den infekterade vävnaden i rotkanalerna och kanalväggarna görs rena. Detta brukar ta mellan 1-2 besök. Kanalerna förses med antibakteriell lösning som får ligga kvar i några veckor. Under tiden går man med en temporär fyllning på tanden.

När den bakteriedödande lösningen har fått göra sitt och förutsatt att tanden är symtomfri förses rotkanalerna med tät gummimaterial (rotfyllning). En vecka senare görs en permanent fyllning.

 

Prognos

Efter en slutförd rotbehandling följer man upp tanden för att se om inflammationen läkt ut. Det kan ta allt ifrån några månader upp till tre år. Oftast är patienten besvärsfri oavsett. Har den inte läkt ut fullständigt får man tillsammans med tandläkaren ta ställning till vad som behöver göras.

När man tuggar på sina tänder uppstår så småningom små sprickor i emaljen. Detta är helt naturligt. Man har funnit att en frisk, levande tand har en förmåga att reparera dessa mikrofrakturer. En tand som inte längre lever/rotfylld tand saknar denna självläkande förmåga. En tand som inte längre har kärlförsörjning är dessutom torrare och sprödare. Det är därför inte ovanligt att det just är en rotfylld tand, oftast efter många års användande, som spricker och går sönder.

 

Alternativ

Behandlingsalternativet till rotbehandling är i regel tanduttagning. Om man inte är beredd att gå med en tandlucka framöver är rotbehandling billigare än att ersätta tandluckan med konstgjorda tänder. Men är tanden i så pass dåligt skick att den eller tandersättningen sannolikt kommer gå sönder inom närmaste tiden kan det ekonomiskt vara mer fördelaktigt att hoppa över rotbehandlingen och istället avlägsna tanden. Rådgör gärna med tandläkaren vad som är lämpligast för dig utifrån dina förutsättningar och önskemål.